Om kolesteatomoperation
Bakgrund och symtom
Trumhinnan är beklädd med hud och det sker en ständig förnyelse av hudcellerna på trumhinnan med uttransport av de avstötta hudcellerna i form av vax. Mellanörat innanför trumhinnan är normalt luftfyllt men om ett undertryck i mellanörat kvarstår en längre tid, såsom efter långvarig öroninflammation, svårigheter av tryckutjämna eller ”inåtsniffning” kan trumhinnan dras inåt i mellanörat. I trumhinnefickor som då kan uppstå kan det bli en ansamling av avstötta hudceller. En sk pärlcysta eller kolesteatom har då bildats. Trumhinnan är då inte längre självrengörande och fickbildningarna i trumhinnan växer succesivt och orsakar nedbrytning av intilliggande ben, såsom hörselben. Om kolesteatomet tillväxer påverkas ibland även andra omkringliggande strukturer såsom benet runt bla ansiktsnerven och balanssinnet.
Ett kolesteatom behöver inte ge några symtom alls, men kan ge sig tillkänna i form av återkommande illaluktande flytning från örat och hörselnedsättning. Om kolesteatomet får fortsätta växa och förstöra omkringliggande ben kan allvarligare symtom som dövhet, balanspåverkan, ensidig ansiktsförlamning och allvarligare infektioner i omkringliggande vävnad uppkomma.
Behandling
För att undvika infektion när man har ett konstaterat kolesteatom behöver man skydda örat för vatten och inte peta i örat.
Ett öra med kolesteatom kan i ett fåtal fall skötas genom regelbundna rengöringar på ÖNH-klinik, men i regel är det kirurgi som krävs. Syftet med operationen är att avlägsna fickbildningen, återskapa örats anatomi och hörsel och förhindra uppkomsten av nytt kolesteatom. Operationen görs i narkos och tar oftast flera timmar, såklart beroende på utbredningen av sjukdomen. Ett hudsnitt läggs bakom örat och den sjuka vävnaden tas bort från trumhinna och mellanöra. Ofta behöver kirurgen borra bort del av benet som omger mellanörat. Därefter repareras hörselbenen och trumhinnan innan en tamponad läggs in i hörselgången och snittet bakom örat sys igen.
Målsättningen med operationen är att få bort hela kolesteatomet, förhindra komplikationer av sjukdomen, göra örat vattentåligt och torrt samt förbättra/bibehålla hörseln. Efter en kolesteatomoperation blir hörseln på det opererade örat ofta inte helt normal relaterat till att man många gånger behövt omforma hörselbenskedjan med en hörselbensprotes.
Risker med operationen är att en smaknerv som löper alldeles innanför trumhinnan inte kan behållas eller skadas och att smaken på den aktuella sidan av tungan blir påverkad, antingen temporärt eller mer beständigt. Även om smaknerven inte kan behållas pga att kolesteatom finns i det området brukar den förändrade smakupplevelsen avta efter några månader. Risken för dövhet vid operationen är mindre än 1% och risken för ansiktsnervsskada ännu mindre.
Efter operationen
Ibland kan man gå hem samma dag, men inte sällan behöver man vara kvar på sjukhuset till nästa dag då huvudförband som förhindrar blödning och svullnad tas bort. I normalfallet kan det komma lite blodtillblandad fukt från örat efter operationen, men om illaluktande flytning och/ feber uppkommer bör man kontakta ÖNH-kliniken. Ofta behövs receptfria värktabletter första dagarna efter operation.
Efter 1-2 v sker ett återbesök då packningen i örat tas bort och efter ytterligare 1-2 månader kontrolleras örat på mottagningen. TCPB-droppar ska droppas i örat enl föreskrift på receptet.
Tryckutjämning, kraftig snytning, fysisk ansträngning och flygning ska undvikas första månaden och sjukskrivning behövs i 1-4 v beroende på arbete. Örat ska skyddas för vatten tills det är läkt.
Örat kontrolleras ca 1 år efter operationen med hörselprov och därefter under minst 5 år för att följa att inte sjukdomen kommer tillbaka.
Senast uppdaterad 2020-12-17
För patienter